Det har varit väldigt tyst om jobb den sista tiden. Tills idag.

Klockan nio ringde mobilen, en rektor från Skövde. Bestämde intervju i morgon förmiddag. Jag börjar kolla runt, letar lägenhet. Verkar vara kö på närmare ett år i Skövde, tänker att nja... i värsta fall får väl Falköping gå bra då... Tjänsten är ju ändå en tillsvidare tjänst, heltid. Och Skövde, där har jag ju faktiskt släkt.  

Klockan tio ringer nästa rektor, från en skola här i stan. Vi bestämmer intervju kl elva. Det är en deltidstjänst, 60%. Jag får tjänsten, och ber att få tänka på saken. Har hela tiden varit ärlig med att jag behöver en heltidstjänst. Rektorn vet dock inte om jag kan få mer än 60%, detta vet han tidigast när jag börjar jobba.

Eftermiddagen har sprungit iväg. Jag har ringt o mailat arbetsförmedlingen, jag har kollat med akassan, jag har ringt släkten, jag har letat lägenhet...

Ikväll ringer en tredje rektor, från en skola i Stenungsund. Vikariat heltid, hösten. Vi bokar intervju på tisdag, men jag är ärlig med att tala om att jag fått en tjänst och har en intervju till att gå på. Vi ska höras igen på måndag.

Alltså kommer jag att börja jobba nästa vecka. Frågan är bara VAR och HUR MYCKET.

Ska jag lämna Borås? Mitt älskade Borås som jag känt mig hemma i från början. Som jag lärt mig att uppskatta, och som jag stolt berättar om. Inte att förglömma - min fina lägenhet med gångavstånd till allt i denna stan. Kommer någon annan att flytta in före jul?  

Ska jag bryta upp igen, en tredje gång på två år? Är det rimligt för en människa att behöva flytta land och rike runt för att jobben finns där? Hur vet jag att tillsvidaretjänsten i Skövde finns kvar om ett år?

Vem ska i så fall betala mina tre dubbelhyror? Var ska jag bo?

Varför har kommuner så dålig framförhållning?! Det är jobbstart om en vecka?!


Jag tar time out över helgen, och drar troligtvis på "campingsemester" till kusten. Behöver nog andas lite frisk luft så hjärnan får extra syre ;)