Dödens kemi



Sara gav mig ovanstående bok strax före jul och sa "läs den!" Jag vet att det är lönlöst att ens fundera på att inte lyda henne ;), så naturligtvis tog jag tag i detta nu när jag kom hem efter jullovet. Boken är helt klart en svensklärares dröm! Den är full av beskrivningar, adjektiv och annat som vi annars tjatar på eleverna om! Läsaren vet hela tiden att något ska hända då Becket bygger upp spänningen på det sättet. Jag sökte lite om boken på internet, och hittade en bra bokrecension om den. Jag behöver nog inte säga annat än att jag håller med till hundra procent!

Kroppens förruttnelseprocess påbörjas fyra minuter efter dödens inträde. Det verkar vara en trend både i böcker och på TV att i deckare lägga allt större vikt vid vad de döda, men ändå talande, kropparna säger. Det blir naturligtvis särskilt intressant i de fall då döden kommer plötsligt och våldsamt och det gör den en het sommardag i den lilla fridfulla engelska byn Manham. Dr. David Hunter har några år tidigare flytt till byn efter en personlig tragedi och han arbetar numera som allmänläkare. Bakom sig har han lämnat sin karriär som rättsantropolog. I den rollen hjälpte han polisen med att tyda dödens kemi eller rättare sagt att utifrån de döda kropparnas förändring läsa ut vad de utsatts för och när, för att på så sätt ge ledtrådar som förhoppningsvis kan bidra till mördarens gripande. Dr. Hunter försöker läka sina själsliga sår men när en ung kvinna från byn hittas brutalt mördad dras han av polisen motvilligt in i jakten på en mördare som måste bo mitt ibland dem och rädslan och misstron i byn sprids ytterligare när ännu en ung kvinna försvinner. För en deckarentusiast som mig själv är det alltid roligt att upptäcka nya författare och det här är engelsmannen Simon Becketts debutbok. Beckett har skapat en krypande spänning från bokens första sida genom att låta läsaren förstå att en katastrof är i antågande för några av bokens ovetande karaktärer. Som läsare misstänker jag snart samtliga personer i boken för att vara mördaren och författaren lyckas minst sagt väl med att förmedla den misstro och misstänksamhet som växer i byn och som i första hand drabbar de som är inflyttade eller udda. Byn sluter sig samman som en mussla i en tid av fara men boken slut öppnar upp för fler böcker om dr. David Hunter och personligen planerar jag att läsa en ev. fortsättning.
(hämtat från www.biblioteket.stockholm.se)


Kommentarer
Postat av: Sara

Helt rätt - lyd mig!

2011-01-14 @ 17:01:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0