Jag har idag läst ut Dyngkåt och hur helig som helst, av Mia Skäringer. Mia är en helt underbar människa, som skriver om exakt allt som rör sig i hennes hjärna (och det är mycket vill jag lova!) Jag älskade Mias karaktär i Solsidan, satt klistrad varje fredag (tur att jag hade ett ex som gillade henne lika mycket haha!). Hade jag varit lesbisk hade jag med stor sannolikhet varit kär i Mia! Nu är jag inte lesbisk, och det är kanske tur för oss båda ;) 

Dessutom är jag ingen småbarnsmamma, men det känns som om det kvittar när man läser boken. Mias klockrena kommentarer om ditten och datten går rakt in i hjärtat. Jag skulle kunna ägna flera timmar åt att berätta hur underbart fantastisk jag tycker att Mia är, men jag väljer att tillägna henne detta blogginlägg och avsluta med orden Tack Mia! Tack för att du delar med dig av ditt unika, normala liv!

På adlibris står det såhär om boken:
"Jag är bara så trött på superdupermorsor, självuppoffring, martyrskap, husfridsknull och falska glättiga fasader. Jag längtar efter verklighet, sårbarhet, och magar med hudbristningar. Efter människor som vågar vara sig själva utan djupa klyftor mellan hur de känner sig och vad de verkligen visar upp. Efter nya Marior som av egen vilja och egen funnen kåthet vågar be sin Josef om helt egoistisk sex när lille jesusbarnet somnat. Mammor är väl också människor, eller? Sårbara. Svaga. Vilda och ömma. Känslor som kommer och går. Tänk om vi skulle våga vara oss själva en stund innan vi dör. Tänk om vi skulle fatta hur jävla vackra vi är.

Här är en bok med krönikor som jag skrivit i tidningen mama och delar ur min blogg som funnits i två omgångar. Kom nära."

/Mia Skäringer

När Mia Skäringer började blogga hade hon samma tanke som när hon skrev sina krönikor i tidningen mama: den skulle vara garanterat pumpsfri. Det vill säga "inga bilder på ett par snygga pumps jag såg i affären på väg till dagis". Resultatet har blivit en bok som är både rolig och allvarlig, tankeväckande och stark. Mia Skäringer bjuder på ett befriande öppet sätt in oss i sitt eget liv och delar med sig av sina erfarenheter, av skilsmässa, föräldraskap, nytt familjebildande. Dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende. Hon krossar myten om superkvinnan som med ett glatt leende håller alla bollar i luften samtidigt, och önskar alla att ha mod att vara den man är och tänka mindre på att duga.